Tösen från Rörön blev ett snille inom vävkonsten, hedrad och prisbelönad i Amerika
Margareta Olofson föddes 1872 i Rörön söder om Svenstavik. Hennes mor var duktig på att väva och Margareta delade tidigt moderns intresse och förmåga. När hon anmälde sig till en vävkurs i Östersund blev hon dock inte antagen. Vid intagningsprovet visade det sig nämligen att hon var skickligare än lärarinnan!
1901 utvandrade hon till Seattle-trakten i USA för att förenas med sin trolovade John Bergman. Där blev hon Margaret Bergman och moder till sex barn, men fick så småningom sin John, som var snickare, att tillverka en vävstol. Därmed inleddes en framgångsrik karriär.
Ryktet om hennes skicklighet spreds. Hon fick beställningar. Hon utvecklade egna mönster. Hon inbjöds att berätta om och visa upp sin vävning. Hon ombads hålla kurser runt om i västra USA och Kanada. Kulmen var kanske att hon vid 67 års ålder ombads hålla en kurs för lärare vid USA:s främsta hantverksskola Penland i North Carolina på USA:s östkust.
Under resandet uppstod behovet av en vävstol som kunde monteras isär utan att varpen behövde tas ur. Därför konstruerade hon the Bergman Suitcase Loom (Bergmans resväske-vävstol). Den var liten, kunde fällas ihop med uppsatt väv och lämpade sig bra för demonstationer. Hennes man John gjorde en liten modell (se nere till vänster på bilden) som medföljde Margaret Bergmans patentansökan 1932.
Den större vävstolen på bilden är hennes personliga vävstol och samtidigt ett exempel på hennes andra uppfinning, the Double-Folding Bergman Floor Loom (Bergmans dubbelt vikbara golv-vävstol). Den patenterades 1936 och tillverkades av hennes son Arthur. Margarets broder Johan C Iwald, vidareutvecklade Bergman-vävstolen med flera egna patent. Den tillverkades i Sverige under namnet Iwald-vävstolen.
Margaret Bergman har egen monter på Nordic Heritage Museum i Seattle.
Margaret Bergman avled 1948. Året innan hedrades hon för sina framstående insatser för vävkonstens spridning och utveckling i USA vid National Weavers Congress i Salem, Oregon. Speciellt citerades hennes filosofi som uttrycker Margaret Bergmans livsgärning och samtidigt ett budskap till alla vävare (och andra):
