För Närvarande
Besök oss gärna på Facebook
Snilleriket firade egen Nationaldag
Under uppfinnaren John Ericssons födelsedag, 31 juli, firade Snilleriket som vanligt sin Nationaldag. Fem snillrika besöksställen höll öppet: Hovermo Gårds- och Industrimuseum, Bingstasmedjan vid Hoverbergs Hembygdsgård, Wikners i Persåsen, Hembygdsgården i Oviken samt nyheten för året, Kristians i Älven. Med Snillerundans deltagarkort 100 kr hade man entréavgift till alla fem ställena.
I Hoverberg visades den drygt 200 år gamla smedjan där Bingstagevären tillverkades och i Hovermo pågick guidningar runt på museet. Många besökte vävstugan med minnen av vävsnillet Margaret Bergman. Wikners lockade inte bara med mat, kaffe och konst utan även med filmen Levande Historia i Snilleriket samt en specialfilm om uppfinnaren Olle Borin. Från Persåsen var det nära till Älven med visning av Kristians-gården som har anor från 1400-talet och intressanta museisamlingar.
I Logårdsstugan föddes musiksnillet Anders Heljeback innan den flyttades från Logår´n till Ovikens Hembygdsgård. Där berättade Christina Bengtsson om musiken, gårdarna, kyrkorna och annat medan besökarna kunde avnjuta diverse läckerheter som våfflor med krusbärssylt och grädde.
Guider och våffelgräddare i Ovikens Hembygdsgård var fr v Karin Jirdén, Elsa Larsson, Barbro Eriksson och Christina Bengtsson. Text och foto: Arne Nilsson
Snillerikets nationaldag
firas onsdag 31/7 klockan 11-16 med Snillerundan-kortet 100 kr till fem besöksmål med tipsrunda. Nytt för i år är Kristians i Älven, dessutom Bingstasmedjan på Bergs hembygdsgård, Hovermo gårdsmuseum, Ovikens hembygdsgård och Wikners Persåsen som visar filmen ”Levande historia i Snilleriket” med fokus på Gisselfors Kaggfabrik, (i år stängd för planering av reparation).
Välkomna att fira Snillerikets Nationaldag.
Referat från Årsmötet 2019
Föreningen Snilleriket höll årsmöte på Wikners i Persåsen den 26 mars. ”Ordförande för dagen” Yngve Ericsson kunde hälsa de många deltagarna välkomna och överlämnade sedan klubban till mötesordförande Börje Svedjesten. Han ledde sedan deltagarna snabbt och effektivt genom dagordningen. Efter val består föreningens styrelse av Leif Wikner, Bertil Sivertsson, Staffan Persson, som har ett år kvar i styrelsen, och omvalda på två år Karin Jirdén, Yngve Ericsson och Bertil Glansberg. Ersättarna omvaldes samtliga på ett år, Folke Ericsson, Arne Nilsson, Birgitta Iwald och Margareta Kristiansson.
Läs mer
Sångerskan Lisa Thomasson ”Lapp-Lisa”. Vykort av fotograf Olof Östling, Gävle.
Tirénrummet - 2018 års nyhet under Nationaldagen.
Tirén-rummet var årets nyhet under firandet av Snillerikets Nationaldag den 31 juli. Minnesrummet är inrymt i Ovikens gamla skola, numera kallad Församlingshemmet och avser inte bara den kände konstnären och snillet Johan Tirén, utan en hel familj som gjort avtryck inom konst och musik. Hänvisningen till Tirén-rummet sköttes från Hembygdsgården i Oviken där även berättelser om snillet Anders Heljeback serverades tillsammans med kaffe och våfflor med mera.
Läs mer
Skriv in John Ericsson på Google så får du 375 000 träffar!
John Ericsson är en av världens största uppfinnare. Det framgår om man söker hans namn på internet. Där är han högst närvarande trots att han levde 1803 - 89. Redan vid 13 års ålder var han slusskonstruktör vid byggandet av Göta Kanal och för att få mera teknisk utbildning sökte han sig som 17-åring till Jemtlands regemente där han genast utnämndes till fänrik.
Experimenterade i Persåsen
Han avlade även examen som lantmätare och bosatte sig i Persåsen. Samtidigt som han kartlade många socknar i Jämtland, bedrev han ett ivrigt experimenterande. Främst med att utveckla en Caloric-maskin som drevs av växelverkan mellan varm och kall luft. ”Mixterkusen” sågs med beundran av många, men han mötte även en hel del misstro och när han gjort en flicka i trakten med barn, var det dags att flytta.
John Ericssons bostad i Persåsen var ett rustmästarboställe. Det kan besökas än idag eftersom hans hus finns kvar, några hundra meter från Wikners Värdshus.
Caloric-maskinen tillverkades av olika fabriker. Den här är av typen Ericsson-Ryder.
Hårt skuldsatt i England
Allt detta och hur han sedan i England byggde snabba lokomotiv, fartyg m m, beskrivs i John Ericssons minnesrum hos Wikners Persåsen.
Amerikas räddare
Han reste vidare till Amerika och blev rik på sin Caloric-maskin som tillverkades i tiotusental. Dessutom berömd för att ha utvecklat propellerns drivkraft. Tack vare John Ericsson kunde fartyg börja gå efter tidtabell istället efter väder och vind.
Vid amerikanska inbördeskriget fick han 1861 ett närmast omöjligt uppdrag. ”Bygg omedelbart en båt som sätter stopp för sydsidans pansarskepp Merrimac. Det blockerar alla leveranser till vår viktigaste hamn.” Ericsson konstruerade snabbt den märkliga kanonbåten Monitor som dömdes ut av experterna. Men i tilltro till Ericssons snille och i brist på bättre idéer, byggdes den ändå.
Efter en lång strid lyckades Monitor med en sista salva försätta Merrimac i odugligt skick. Nordsidans fartyg fick fritt fram och de kunde vinna kriget. Slaveriet upplöstes och John Ericsson blev nationalhjälte.
Som en sista vilja hade John Ericsson uttryckt att han ville vila i svensk jord. Efter hans död 1889 utsåg därför den amerikanska flottan ett av sina yppersta fartyg, kryssaren USS Baltimore, till att föra hans stoff till Sverige.
