Snillerikets Allehanda

 

Med Snillerundan är det tradition i Snilleriket att fira Nationaldag den 31 juli. Det är till minne av födelsedagen år 1803 för den store uppfinnaren, nationalhjälten med mera, snillet John Ericsson. Med Snillerundan-kortet får besökarna under dagen inträde kl 11-16 till fyra olika besöksplatser.

Nytt besöksställe för 2023 är Norrside Gård i Oviken, belägen mellan Sannsundsbron och Ovikens Gamla kyrka. Där bodde familjen Lillieskjöld och den vackra dottern Carolina för ganska precis 200 år sedan. De gästades ofta av den unge John Ericsson medan han som lantmätare kartlade bygden.

Om detta och dess mer eller kanske mindre romantiska förvecklingar berättar Bertil Sivertsson. Samt naturligtvis om vad Ericsson sedan uträttade för världen, innan den amerikanska flottans största kryssare USS Baltimore år 1890 återbördade hans kvarlevor till fäderneslandet.

Hos Wikners i Persåsen visas John Ericsson-rummet och andra utställningar. I Hovermo kommer Yvonne Edström att demonstrera vävning i det speciella vävrummet. Det är skapat till minne av konstväverskan Margareta Bergman som föddes i Rörön men blev berömd och hyllad för sin konst i USA.

Smedjan, Elmuséet och Kvarnen är också öppna för besök.

Hembygdsgården i Hoverberg håller öppet med kaffe och hembakat bröd, och de som kikar in i Smedjan, får se var snillet Per Mårtensson på 1800-talet tillverkade de berömda Bingstabössorna.

 

 
 

 

 

Paulus kaggfabrik väcks till liv när besöksgrupperna kommer

1905 byggde Paulus Persson om sitt snickeri till kaggfabrik. Han hade då levererat inredningen till Ovikens nya kyrka och i kaggtillverkning såg han möjligheten till en stadig produktion. I Norge tillverkade man mycket kaggar för sill och andra livsmedel så han besökte en kaggfabrik där, för att se och lära sig hur produktionen gick till. När norrmännen förstod att Paulus tänkte bli deras nye konkurrent, blev han utkastad. Men han hade sett vad han behövde och drog igång det som kom att bli Ovikens största industri.

1600 kaggar per dag

Bland annat grävde han en 400 meter lång kanal för att få vattenkraft. För att effektivisera produktionen konstruerade han dessutom nya maskiner. Som mest skapade hans fabrik inkomst för ett femtontal personer och som mest tillverkade man 1600 kaggar per dag.
Sen, på 1960-talet kom plasten. Träkaggar behövdes inte längre. Fabriken lades ned. Men trettio år senare återuppstod fabriken tack vare ett diplomerat renoveringsarbete av Paulus sonson Paul-Anders Paulsson. Därför kan nu besökande grupper få en intressant demonstration av tillverkningen.

Det är sannerligen en upplevelse. Du förflyttas hundra år tillbaka i tiden. Hela huset skakar, maskinerna dånar och flisorna ryker när bottnar och lock svarvas. Repeterhyveln dunkar och går, matar stadigt ut nya svagt böjda brädstumpar som av flinka och vana händer sätts samman i en form. Bottnen trycks fast, metallbanden slås runt kaggen och vips är den klar – det är knappt man hann med att se hur det gick till!
Gruppbokningar är välkomna till 070-314 44 75.

Som ung arbetade Paul-Anders Paulsson själv i farfars kaggfabrik och det rätta handlaget sitter kvar. Han berättar dessutom medryckande både om kaggarnas tusenåriga historia och fabrikens.

Lastning av färdiga kaggar var unga drängars göra.

Snilleriket | info@snilleriket.se | 0643-44 55 50