För Närvarande
Besök oss gärna på Facebook
Snilleriket firade egen Nationaldag
Under uppfinnaren John Ericssons födelsedag, 31 juli, firade Snilleriket som vanligt sin Nationaldag. Fem snillrika besöksställen höll öppet: Hovermo Gårds- och Industrimuseum, Bingstasmedjan vid Hoverbergs Hembygdsgård, Wikners i Persåsen, Hembygdsgården i Oviken samt nyheten för året, Kristians i Älven. Med Snillerundans deltagarkort 100 kr hade man entréavgift till alla fem ställena.
I Hoverberg visades den drygt 200 år gamla smedjan där Bingstagevären tillverkades och i Hovermo pågick guidningar runt på museet. Många besökte vävstugan med minnen av vävsnillet Margaret Bergman. Wikners lockade inte bara med mat, kaffe och konst utan även med filmen Levande Historia i Snilleriket samt en specialfilm om uppfinnaren Olle Borin. Från Persåsen var det nära till Älven med visning av Kristians-gården som har anor från 1400-talet och intressanta museisamlingar.
I Logårdsstugan föddes musiksnillet Anders Heljeback innan den flyttades från Logår´n till Ovikens Hembygdsgård. Där berättade Christina Bengtsson om musiken, gårdarna, kyrkorna och annat medan besökarna kunde avnjuta diverse läckerheter som våfflor med krusbärssylt och grädde.
Guider och våffelgräddare i Ovikens Hembygdsgård var fr v Karin Jirdén, Elsa Larsson, Barbro Eriksson och Christina Bengtsson. Text och foto: Arne Nilsson
Snillerikets nationaldag
firas onsdag 31/7 klockan 11-16 med Snillerundan-kortet 100 kr till fem besöksmål med tipsrunda. Nytt för i år är Kristians i Älven, dessutom Bingstasmedjan på Bergs hembygdsgård, Hovermo gårdsmuseum, Ovikens hembygdsgård och Wikners Persåsen som visar filmen ”Levande historia i Snilleriket” med fokus på Gisselfors Kaggfabrik, (i år stängd för planering av reparation).
Välkomna att fira Snillerikets Nationaldag.
Referat från Årsmötet 2019
Föreningen Snilleriket höll årsmöte på Wikners i Persåsen den 26 mars. ”Ordförande för dagen” Yngve Ericsson kunde hälsa de många deltagarna välkomna och överlämnade sedan klubban till mötesordförande Börje Svedjesten. Han ledde sedan deltagarna snabbt och effektivt genom dagordningen. Efter val består föreningens styrelse av Leif Wikner, Bertil Sivertsson, Staffan Persson, som har ett år kvar i styrelsen, och omvalda på två år Karin Jirdén, Yngve Ericsson och Bertil Glansberg. Ersättarna omvaldes samtliga på ett år, Folke Ericsson, Arne Nilsson, Birgitta Iwald och Margareta Kristiansson.
Läs mer
Sångerskan Lisa Thomasson ”Lapp-Lisa”. Vykort av fotograf Olof Östling, Gävle.
Tirénrummet - 2018 års nyhet under Nationaldagen.
Tirén-rummet var årets nyhet under firandet av Snillerikets Nationaldag den 31 juli. Minnesrummet är inrymt i Ovikens gamla skola, numera kallad Församlingshemmet och avser inte bara den kände konstnären och snillet Johan Tirén, utan en hel familj som gjort avtryck inom konst och musik. Hänvisningen till Tirén-rummet sköttes från Hembygdsgården i Oviken där även berättelser om snillet Anders Heljeback serverades tillsammans med kaffe och våfflor med mera.
Läs mer
Jonas Byman uppfann bultsaxen men gick miste om patentet
Jonas Byman uppfann bultsaxen som används världen över. Under sina försök att få patent på konstruktionen blev han frånlurad sitt verk. Men både prototypen till bultsaxen, gjord i trä, och originalet i metall, finns bevarade – liksom plagiatet.
Frågar du Patentverket om bultsaxens ursprung svarar dom troligen Eskilstuna, Enköping eller något liknande. Det må vara hur det vill med svaret, men hur kommer det sig då att prototypen till en bultsax tillverkades av Jonas Byman hemma i Tosåsen? Den finurliga konstruktionen finns forfarande i släktens ägo. Där finns även en smidd bultsax utan minsta siffra, bokstav eller annat kännetecken som visar var den är gjord.
Jonas söner har berättat att han skickade sin bultsaxprototyp till någon i Eskilstuna som hade resurser för att göra ett fullstort exemplar i metall avsett att bifogas med Jonas patentansökan. Så småningom fick han prototypen i retur och även det önskade provexemplaret.
Han skickade in sin patentansökan och fick den snart i retur. Avslag! Någon annan hade nyligen fått patent på en sådan bultsax!
Den bultsax som sedan kom ut på marknaden ser precis likadan ut som provexemplaret. Den enda skillnaden är att bultsaxen man kunde köpa, är försedd med tillverkarens märke på varenda detalj!
Jonas Byman som var född 1866, blev så besviken på svenska tjyvsamhället att han emigrerade till Amerika. Han lämnade hustru och barn hemma i Tosåsen och försörjde sig som byggmästare i USA. Men efter tolv år flyttade han hem igen och byggde ett nytt hus för familjen. Tyvärr avled han ganska kort tid därefter, 1918.
Från vänster: 1. Prototypen i trä 2. Provexemplaret i metall 3. Bultsaxen som kom ut i handeln
Bultsaxprotoypen hade Jonas tillverkat i sin verkstad, som egentligen bestod av två små hus, smedja och snickeri. Husen står kvar än idag så som hans söner lämnade dem. Sönerna fortsatte i faderns anda och tillverkade borstar, vispar och andra köksverktyg men det lönade sig inte i längden. De lade ned tillverkningen. Kvar blev en mängd detaljer som direkt ger en inblick i hur det såg ut i en liten verkstad på landet i gångna tider.
